Guide till effektmål i införandeprojekt

Guide till effektmål i införandeprojekt

Marcus Pellinen arbetar som projektledare i Grades Customer Success Team. Han har stor erfarenhet av att införa GRADE i både stora och små organisationer, och menar att tydliga effektmål är A och O vid införande av nya digitala lösningar. I denna intervju förklarar han varför. 

Hej Marcus! Hur definierar du effektmål?

Effektmål definierar vilka värden man önskar skapa på lång sikt – på organisationsnivå, medarbetarnivå och kundnivå.

Varför tycker du effektmål är så viktiga vid införande av digitala lösningar?

Med tydliga effektmål är det lättare att få bra riktning på projekt och fokusera på rätt saker. I stället för att bara fokusera på själva plattformen svarar effektmålen på frågan: Hur motiverar vi investeringen och hämtar hem kostnaden för den? I mitt arbete som projektledare på Grade rekommenderar jag alltid kunderna att ha en tydlig bild över sina effektmål, och jag hjälper dem gärna att ta fram dem.

Vad är egentligen skillnaden mellan effektmål och leveransmål?

Effektmålen definierar det man vill uppnå på lång sikt, medan summan av leveransmålen ska främja att vi långsiktigt når våra effektmål. Det händer att man blandar ihop dessa, eller fokuserar mer på leveransmålen än effektmålen. Då kan det vara bra att ha en styrgrupp som helt fokuserar på effektmålen.

Hur bör man tänka kring effektmål för en lösning som GRADE?

GRADE är ju en plattform för hela medarbetarresan, så utöver övergripande effektmål bryter man ofta ner effektmålen till de processer plattformen stödjer. För varje enskild process är det vanligt att ha som mål att öka kvalitén, effektivisera, tillgängliggöra och/eller individanpassa. I det långa loppet önskar man ofta bibehålla kompetenta medarbetare, då kan ett effektmål vara att genomsnittlig anställningstid exempelvis ökar från 3 till 7 år.

Kan du ge exempel på effektmål för en enskild process?

Om vi tar digitalisering av utbildningar som exempel är en välfylld kurskatalog inget effektmål i sig. Däremot kan digitaliseringen av utbildningarna leda till att man sparar en massa tid, och den tiden kan vi sätta ett värde på. Om vi vet vad en arbetstimme kostar och mängden tid man lägger på en enskild utbildning, kan vi exempelvis ha som leveransmål att effektivisera vårt lärande på just den utbildningen till ett värde av 300 000 kr. Genom att tillgängliggöra tid för medarbetarna kan vi fokusera mer på kundfrämjande insatser vilket stärker vår verksamhet på sikt och därmed kan effekten bli att vi får nöjdare kunder. Ett annat exempel är digitalisering av medarbetarsamtal. Leveransmålet av den processen kan exempelvis vara att varje medarbetare inom loppet av en månad får en individuell utvecklingsplan, vilket i sin tur främjar effektmålet att bli en mer attraktiv arbetsgivare.

Hur bör man tänka kring effektmål efter själva införandet?

Efter införandeprojektet börjar det som vi kallar ”uppväxlingsperiod”. Då stöttar vi kunderna kring att accelerera värdeskapandet av GRADE med fokus på effektmålen. Även i denna fas rekommenderar vi att ha en styrgrupp som bevakar effektmålen och fokuserar på frågan: Hur fortsätter vi att skapa värde med hjälp av plattformen?

Tack Marcus!

Vill du läsa mer om hur det går till att införa GRADE?

Välkommen Framtid förstärks med digital utbildning i GRADE

Välkommen Framtid förstärks med digital utbildning i GRADE

Täby Kommun har valt GRADE som plattform för digital utbildning i det framgångsrika projektet Välkommen Framtid. Projektet har sedan starten 2018 vuxit från att vara ett renodlat nyetableringsprojekt för nyanlända, till att stötta alla Täbybor som söker arbete. Genom en nyutvecklad integration mellan Workbuster Matcha och GRADE kan deltagarnas utbildningsprogram nu aktiveras direkt från matchningsverktyget.

Hur kan digital utbildning stötta människor på vägen från nyanländ till nyanställd? Den frågan är Peter Haddäng, företagsrådgivare i Täby Kommun, på god väg att besvara i sitt arbete med Välkommen Framtid.

Vi hjälper våra kommuninvånare till sysselsättning genom att kartlägga deras kompetens och drivkrafter och matcha det mot det lokala arbetslivets behov. Många av deltagarna är helt nyanlända, så vårt arbete handlar om allt ifrån att göra dem hemmastadda i sitt tillfälliga boende till att stötta dem i sitt arbetssökande, berättar Peter.

Stora fördelar med digital utbildning

I arbetet med att rusta deltagare för att komma ut i arbetslivet använder sig Täby Kommun av Workbuster Matcha. När Workbuster under 2021 gick samman med Grade såg Peter stora möjligheter. Och det visade sig snabbt att Grades onboardingmodul med digitala utbildningar och checklistor kunde förenkla vardagen på många håll i projektet – både för Peter och hans kollegor, och de arbetssökande deltagarna.

Genom att integrera Workbuster med GRADE kan vi på ett enkelt sätt erbjuda digital utbildning till våra deltagare. I samband med att vi kartlägger deltagarnas kompetens och gör en utvecklingsplan kan vi aktivera olika utbildningsprogram direkt från Workbuster. Vi ser stora fördelar med digital utbildning jämfört med andra kommunikationsvägar. Vi kommer kunna undvika korvstoppning de första dagarna hos oss – deltagarna kan ta del av utbildningarna precis när det passar dem och repetera hur många gånger som helst, säger Peter.

Användningsområdena är många

De digitala utbildningarna skapas i Grades författarverktyg COMPOSER, och arbetet är redan i full gång.

Vår utgångspunkt är att utbildningarna ska vara på svenska, trots att många av projektets deltagare är helt nyanlända i Sverige. Genom att jobba mycket med film och bilder i COMPOSER kan vi slå två flugor i en smäll – dels når vi fram med vårt budskap, och dels får deltagarna börja öva på språket. Just nu bygger vi utbildningar kring allt ifrån hur tvättmaskinerna på vårt boende fungerar till hur man sätter ihop ett CV och förbereder sig för en arbetsintervju, avslutar Peter.

Grade ser fram emot samarbetet och önskar Täby Kommun varmt lycka till med projektet

Guide till kunskapstest i LMS

Guide till kunskapstest i LMS

Självrättande kunskapstest är en populär funktion i de flesta LMS. Genom att testen rättas automatiskt sparas massor av tid och kursdeltagaren får direkt feedback på sitt resultat. I detta blogginlägg listar vi 3 saker du inte får missa när du jobbar med kunskapstest i digitala utbildningar. 

1. Kunskapstest eller inte?

Det finns massor av sätt att testa kunskap, och självrättande digitala kunskapstest är bara ett av dem. Innan du bestämmer dig för att skapa ett kunskapstest i en digital utbildning bör du fundera över om kunskapstest är rätt val, och om det ska kompletteras med något praktiskt moment, gruppdiskussion eller annan typ av övning för att uppnå sitt syfte. Vilket leder oss in på tips nummer 2.

2. Definiera syftet

Skapa inte ett kunskapstest utan att tydliggöra syftet med testet – både för dig själv och kursdeltagarna. Med ett tydligt syfte faller sig själva utformningen av testet ofta naturligt, och du undviker onödig oro och stress hos dina kursdeltagare. Exempel på syfte kan vara: 

  • Förstärka kursdeltagarens inlärningen genom reflektion
  • Verifiera att en utbildnings innehåll ger rätt kunskapsnivå
  • Säkerställa en kompetens hos deltagaren
  • Testa förkunskaper inför en utbildning eller workshop

3. Välj rätt typ av frågor

När du skapar testet bör du anpassa innehållet och frågetyperna utifrån testets syfte och hur målgruppen ser ut. Är det viktigt för dig att kursdeltagarna inte kan “chansa” sig till godkänt resultat? Skapa då en frågebank att slumpa frågor ifrån, så ser testet olika ut från gång till gång. Att slumpa ordningen på svarsalternativen är också ett bra sätt att säkerställa att kursdeltagare som fått godkänt resultat uppnått rätt kunskapsnivå – och inte bara memorerat att “svaret på fråga 1 är alternativ nummer 3”. 

  • Sant/falskt-frågor är bra att använda när du vill utvärdera förståelse för vanliga missuppfattningar. Dock behövs ett stort antal frågor för att få hög tillförlitlighet, då kursdeltagaren har 50% chans att få rätt svar genom att bara gissa. 
  • Flervalsfrågor är ett väldigt effektivt och mångsidigt sätt att testa kunskap på. Du kan t.ex. presentera frågan i en film och komplettera svarsalternativen i text med bilder. Nackdelen för dig som skapar testet kan vara att det är svårt att komma på rimliga alternativa svar till det korrekta svaret. 
  • Matrisfrågor innebär att kursdeltagaren parar ihop ett antal enheter med varandra. Det är ett smidigt sätt att kontrollera mycket kunskap i en och samma fråga. 

Lycka till!

SiS har valt GRADE som LMS

SiS har valt GRADE som LMS

Vi är glada att välkomna SiS (Statens institutionsstyrelse) som kunder till Grade!

– Vi ser fram emot att samla allt som rör våra medarbetares lärande och utveckling i en och samma digitala plattform. GRADE kommer att förenkla vardagen för våra administratörer, höja medarbetarupplevelsen och förse oss med viktig statistik. Tillsammans med Grade lägger vi grunden för myndighetens strategiska arbete med kompetensutveckling, säger Jenny Kingstedt, HR-specialist på Statens institutionsstyrelse

Vi ser fram emot samarbetet och önskar Jenny och kollegorna på SiS lycka till med införandeprojektet! 

Vill du läsa mer om vårt LMS?

Motorbranschens Riksförbund lanserar e-utbildning om elfordon

Motorbranschens Riksförbund lanserar e-utbildning om elfordon

Grade har i samarbete med Motorbranschens Riksförbund (MRF) tagit fram en ny e-utbildning för personer som arbetar med elfordon. Projektledare från Grades sida var Jessica Jansson.

Hej Jessica! Berätta om bakgrunden till att utbildningen tagits fram.

Under hösten trädde en ny branschstandard för säker hantering av elfordon i kraft. I och med den nya standarden såg MRF ett behov av att ta fram en utbildning, med syftet att uppfylla branschens minimikrav för att kunna vistas säkert i verkstäder.

Målet med den här utbildningen är att målgruppen ska kunna utföra vissa typer av arbeten på ett elfordon på ett säkert sätt, känna till risker och därmed förebygga de faror som finns vid arbete med elfordon.

Hur såg processen ut från uppstart till färdig e-learning?

I det här fallet började processen med att kunden, i ledning av utbildningsansvarig Anna Nilsson Bålman, skrev manus. Eftersom Anna hade hög kompetens inom e-Learning blev vår roll mer att vara pedagogiskt rådgivande än att starta från ruta 1 så som vi kan göra i andra projekt.

Efter att vi gjort det sista finliret i manuset tog vi fram en design utifrån MRF:s önskemål och grafiska profil. Därefter gick vi vidare med produktionen av e-learningen, och slutligen utvärderades utbildningen av en testpilotgrupp.

Kan du berätta något om de pedagogiska verktyg som används i e-utbildningen?

Utbildningen är producerad i vårt eget författarverktyg Composer, vilket möjliggör att användarupplevelsen blir lika bra oavsett om du går utbildningen via mobil, surfplatta eller dator. Introduktionsfilmen där Henrik Idermark, ansvarig för elfordon, och Jeanette Edman, marknadskoordinator, introducerar e-utbildningen är inspelad i Grades filmstudio på kontoret i Stockholm.

Utbildningen består av olika interaktiva övningar som syftar till att deltagarna ska repetera ny kunskap och bidra till självreflektion. Varje kapitel avslutas med frågor som kontrollerar deltagarens kunskap, och i slutet på utbildningen finns en examination som leder till intyg vid godkänt resultat.

Utbildningen har precis blivit klar – vad händer nu?

Motorbranschens Riksförbund har nu i dagarna lanserat den färdiga e-utbildningen på sin hemsida. Det har varit ett stort intresse och många har anmält sig redan. Jag och kollegorna på Grade ser fram emot vår gemensamma utvärdering med kunden då vi tittar på utfallet av utbildningen. Det känns roligt att vara med och bidra till en säker arbetsmiljö runtom på våra verkstäder.

Här kan du läsa mer om e-utbildningen på MRF:s hemsida. 

Vill du och din organisation också ha hjälp med att producera digital utbildning?

Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Sedan pandemin slog till 2020 har många organisationer snabbt fått ställa om från traditionella fysiska utbildningar till olika former av digitalt lärande. Vad tycker vi svenskar egentligen om digital yrkesrelaterad utbildning, och är glansdagarna för fysiska utbildningar för alltid förbi?

E-learning tog oss med storm

Kärt barn har många namn – e-learning, webbkurs och webbaserad utbildning är bara några exempel. Och digital utbildning är utan tvekan ett kärt barn. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att lärande i digital form vuxit enormt i popularitet sedan SCORM, standardformatet för e-learning, gjorde entré för drygt 20 år sedan.

Möjligheten att följa upp deltagarnas framsteg och enkelt kunna importera/exportera utbildningar mellan olika LMS öppnade upp enorma möjligheter för effektiv kunskapsspridning. Lägg därtill möjligheten till repetition, lärande som kan ske just-in-time och tidsbesparingar – och succén är ett faktum.

Digital utbildning idag

E-learning är en oerhört populär form av utbildning än idag, och användningsområdena är i stort sett oändliga. Under pandemin har digital utbildning verkligen satts på prov – lärande som tidigare skett fysiskt har i snabb takt digitaliserats och utvecklats till bland annat e-learning, webinar och videomöten.

Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2021 tycker 75% av alla som tagit del av digital yrkesrelaterad utbildning att det fungerar bra. Endast 1 av 10 tycker att det fungerar dåligt – resten har svarat neutralt. Betyder det att digital utbildning för alltid ersatt fysiska utbildningar? Svaret är nej.

Det bästa av två världar

Det vi har lärt oss under pandemin är att yrkesrelaterad digital utbildning fungerar bra – så bra att den i många fall kan ersätta utbildning som tidigare skett på plats. Skalfördelarna med digital utbildning är uppenbara och det finns ingen anledning att helt gå tillbaka till fysiska utbildningar för de utbildningar som på ett framgångsrikt sätt digitaliserats under pandemin.

Nu har vi möjligheten att plocka russinen i kakan. Genom att kombinera lärande på plats med digitala aktiviteter före och under själva utbildningstillfället, kan vi få ut mer än bara genom traditionella fysiska möten. E-learning kan exempelvis säkra en viss kunskapsnivå för deltagare inför en workshop, eller lägga en teoretisk grund för praktiska övningar.

En organisation som verkligen lyckats med att kombinera digital utbildning med fysiska träffar är Telenors säljavdelning. Läs mer om Telenors framgångsrecept här.

Vill du skapa digitala utbildningar som verkligen engagerar målgruppen? Klicka på knappen för att ladda ner vår guide med 5 värdefulla tips.

Intervju med Rickard Kajson

Intervju med Rickard Kajson

HerbertNathan & Co, som är oberoende rådgivare inom affärssystem, har intervjuat vår VD Rickard Kajson. Resultatet blev ett spännande samtal om vår resa fram till idag, framtiden inom HR tech och Grades nysatsning tillsammans med systerbolagen Varbi och Workbuster

Klicka här för att läsa hela intervjun

Klicka här för att läsa om samarbetet med Varbi och Workbuster

 

Webinar – Samtal om lärande – trender och tekniker

Samtal om lärande – trender och tekniker

Vad är en lärande organisation och vilka är de senaste trenderna inom lärande? Detta och mycket mer kommer vår VD Rickard Kajson att diskutera med branschkollegan Mattias Borg i ett rundabordssamtal den 10 november klockan 8.00-9.00. Samtalet anordnas av HerbertNathan & Co och sker helt digitalt. Klicka här för att läsa mer och anmäla dig!