Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Sedan pandemin slog till 2020 har många organisationer snabbt fått ställa om från traditionella fysiska utbildningar till olika former av digitalt lärande. Vad tycker vi svenskar egentligen om digital yrkesrelaterad utbildning, och är glansdagarna för fysiska utbildningar för alltid förbi?

E-learning tog oss med storm

Kärt barn har många namn – e-learning, webbkurs och webbaserad utbildning är bara några exempel. Och digital utbildning är utan tvekan ett kärt barn. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att lärande i digital form vuxit enormt i popularitet sedan SCORM, standardformatet för e-learning, gjorde entré för drygt 20 år sedan.

Möjligheten att följa upp deltagarnas framsteg och enkelt kunna importera/exportera utbildningar mellan olika LMS öppnade upp enorma möjligheter för effektiv kunskapsspridning. Lägg därtill möjligheten till repetition, lärande som kan ske just-in-time och tidsbesparingar – och succén är ett faktum.

Digital utbildning idag

E-learning är en oerhört populär form av utbildning än idag, och användningsområdena är i stort sett oändliga. Under pandemin har digital utbildning verkligen satts på prov – lärande som tidigare skett fysiskt har i snabb takt digitaliserats och utvecklats till bland annat e-learning, webinar och videomöten.

Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2021 tycker 75% av alla som tagit del av digital yrkesrelaterad utbildning att det fungerar bra. Endast 1 av 10 tycker att det fungerar dåligt – resten har svarat neutralt. Betyder det att digital utbildning för alltid ersatt fysiska utbildningar? Svaret är nej.

Det bästa av två världar

Det vi har lärt oss under pandemin är att yrkesrelaterad digital utbildning fungerar bra – så bra att den i många fall kan ersätta utbildning som tidigare skett på plats. Skalfördelarna med digital utbildning är uppenbara och det finns ingen anledning att helt gå tillbaka till fysiska utbildningar för de utbildningar som på ett framgångsrikt sätt digitaliserats under pandemin.

Nu har vi möjligheten att plocka russinen i kakan. Genom att kombinera lärande på plats med digitala aktiviteter före och under själva utbildningstillfället, kan vi få ut mer än bara genom traditionella fysiska möten. E-learning kan exempelvis säkra en viss kunskapsnivå för deltagare inför en workshop, eller lägga en teoretisk grund för praktiska övningar.

En organisation som verkligen lyckats med att kombinera digital utbildning med fysiska träffar är Telenors säljavdelning. Läs mer om Telenors framgångsrecept här.

Vill du skapa digitala utbildningar som verkligen engagerar målgruppen? Klicka på knappen för att ladda ner vår guide med 5 värdefulla tips.

Läs fler liknande artiklar

Hitta rätt i djungeln

Att något är “en djungel” – är ett begrepp som ofta används när något börjar bli rörigt eller svåröverskådligt. Lite så kan det kännas när man ger sig in i vegetationen runt området digitala utbildningar och kompetensutveckling. Vad är författarverktyg och blended learning? Och vad är egentligen skillnaden mellan ett LMS och ett författarverktyg? Låt oss vara din machete och följ med oss när vi lite närmare reder ut begreppen du behöver ha koll på för att få ut det mesta av dina satsningar inom digital utbildning. Bra att ha i åtanke är dock att många av orden kan ha olika betydelser och detta är vår definition av vad orden betyder.

Kompetensutveckling

Som ordet beskriver så handlar kompetensutveckling om att utveckla de kunskaper en person besitter. Det handlar oftast främst om utvecklingen av karriärmässiga kompetenser, men ibland även om den personliga utvecklingen. När man pratar om kompetensutveckling brukar det handla om all typ av utbildning – allt från universitetsstudier till att privat läsa böcker om ett ämne som man tycker är intressant.

Kompetensförsörjning

I stort handlar kompetensförsörjning om rätt person på rätt plats – att hitta rätt medarbetare, utveckla dem och att få dem att vilja stanna kvar i organisationen.

Kompetensplattform

För att kunna fullfölja resan mot effektivare kompetensförsörjning och säkerställa att rätt person matchas med rätt kompetens, krävs en kompetensplattform. Denna består av fler verktyg som bl.a. ett LMS, ett TMS, men även andra digitala hjälpmedel som används för att lyckas med kompetensförsörjningen.

LMS

Ett LMS (Learning Management System) är en digital lärplattform som huvudsakligen används för att distribuera, genomföra, administrera och följa upp olika former av lärandeaktiviteter – t.ex. onlinekurser och traditionella klassrumskurser.

TMS

Ett TMS (Talent Management System) är också en digital plattform – som fokuserar mer på bl.a. karriärvägar, successionsplanering, målstyrning och digitala medarbetarsamtal.

e-Learning

e-Learning är ett kärt barn med många namn, vilket gör det svårdefinierat. e-Learning kan syfta på en specifik digital kurs eller utbildning – men kan också användas som ett samlingsnamn för digital utbildning generellt.

Författarverktyg

När man ska bygga en digital kurs, eller en e-Learning, krävs ett författarverktyg. I detta verktyg produceras utbildningen och exporteras sedan i ett en typ av format, som t.ex. SCORM. Idag har dock många författarverktyg en direkt koppling till ett LMS, vilket gör att man kan publicera sin e-Learning eller digitala utbildning utan att behöva exportera.

Ibland kan detta verktyg kallas produktionsverktyg eller internationellt– authoring tool.

Blended Learning

Detta är ett samlingsbegrepp för en utbildning eller kurs där man helt enkelt blandar olika typer av lärande. Det kan vara en blandning av t.ex. lärarledda klassrumstillfällen och olika former av digitala utbildningsformer.

LXP

En Learning Experience Platform är, till skillnad från ett LMS, inte ett eget system eller app – utan mer ett paraplybegrepp för olika typer av plattformar för digitala utbildningar, där mycket av innehållet skapas och publiceras av slutanvändarna.

Kompetensuppfyllnad

Kompetensuppfyllnad används för att visualisera en eller flera medarbetares kompetens.
Kompetensuppfyllnad kan användas för att titta på hela arbetslag eller projektgrupper. Man får då en överblick över den totala kompetens som finns i gruppen. Kompetensuppfyllnad är motsatsen till Kompetensgap, som ju beskriver vilken kompetens som saknas i förhållande till medarbetarens roll eller verksamhetens utveckling framåt.

Kompetensväxling

Ordet syftar på att ändra riktning på en t.ex. en medarbetares kompetens eller roll – på ett mer agilt sätt. Vilken typ av lärande som behövs för att göra en större kursändring varierar, men verksamheter som kan genomföra kompetensväxlingar står oftast starkt rustade mot förändringar i omvärlden.

Vi hoppas att detta gav dig något i ditt sökande och att du har fått en mer klar bild av den digitala utbildningsdjungeln. Har du frågor om hur du kan få fart på era digitala utbildningssatsningar, tveka inte att höra av dig till oss!

5 tips till dig som vill ta dina e-learnings till nästa nivå.

Just nu är behovet av digital utbildning stort, men för att skapa e-Learnings med genomslagskraft krävs mer än bara ett bra författarverktyg. En bra pensel gör ingen konstnär. Vi vill därför dela med oss av fem oumbärliga grundprinciper för produktion av innehåll i digitala utbildningar. Med dessa i bakhuvudet kommer du kunna skapa e-Learnings som verkligen når fram till din målgrupp och åstadkommer det resultat du är ute efter.

Vad är problemet?

Problemställningen bör vara central i utbildningen eftersom det underlättar inlärningen att utbildningsdeltagarna är engagerade i att lösa ett problem. Problemet bör upplevas intressant, relevant och engagerande för de som går utbildningen. Försök också att göra det så autentiskt och verklighetsnära som möjligt.

Aktiva deltagare lär sig bättre

När vi lär oss något nytt utgår vi ifrån sådant vi känner till och lärt oss tidigare. Skapa förutsättningar för att integrera den nya kunskapen med sådant som utbildningsdeltagarna har tidigare erfarenhet av. Hjälp gärna utbildningsdeltagarna att plocka fram den tidigare kunskap som ska utgöra basen för den nya. Om det inte finns någon tidigare kunskap på området kan du underlätta för lärandet och minnet genom att erbjuda en logisk struktur av den nya kunskapen.

Visa med exempel

Vägled utbildningsdeltagarna genom att visa hur man ska göra/använda kunskapen i verkligheten – det handlar om att ”visa”, inte ”tala om”. Visa gärna med exempel hur utbildningsdeltagarna ska kunna använda kunskapen i olika sammanhang.

Öva, öva, öva!

Lägg till praktiska övningar/scenarion i utbildningen som är så verklighetsnära som möjligt. Detta ger utbildningsdeltagarna möjlighet att testa och applicera sina kunskaper. Övningarna bör öka i svårighetsgrad succesivt och ge utbildningsdeltagarna vägledande feedback som gradvis kan minska i omfång.

Repetera och reflektera

Uppmuntra gärna utbildningsdeltagarna att använda kunskapen praktiskt. Du kan uppmuntra dem till att ”visa upp” sin nya kunskap, reflektera kring den eller vägleda i hur de kan utforska sätt att använda kunskapen på egen hand.

Och du, innan du sätter gång – tänk på att ha målet med utbildningen klart. Målet ska aldrig handla om kunskapen i sig utan om det utbildningsdeltagarna ska göra med kunskapen.

Fyll i din e-mail för att ladda gärna ner vår fullständiga guide till bättre e-Learnings!

Klicka här om du vill veta mer om hur vi kan hjälpa dig att producera e-Learnings.

Klicka här om du vill veta mer om vårt författarverktyg COMPOSER!

3 vanliga misstag vid införande av Learning och Talent Management System

3 vanliga misstag vid införande av Learning och Talent Management System

Står er verksamhet inför att införa ett digitalt stöd för HR-processer som t.ex. medarbetarsamtal, engagemangsmätning och kompetensutveckling? I så fall är ett införandeprojekt startskottet för att få systemet på plats i organisationen.

I införandeprojektet konfigureras systemet för att passa er verksamhet, och eventuella integrationer mot andra system sätts upp. Vi har erfarenhet av införandeprojekt i både privat och publik sektor och vi vill dela med oss av 3 vanliga misstag – och tips på hur ni undviker dem.

1. Oklara övergripande effektmål

Ett vanligt misstag är att man fokuserar mer på projektmålen än de övergripande effektmålen – kanske för att projektmålen känns mer konkreta. Men för att på längre sikt kunna se effekten av införandeprojektet bör man även ha fokus på de övergripande effektmålen. Vad vill ni på lite längre sikt att systemet ska bidra med för verksamheten, medarbetarna och kunderna? Med tydliga effektmål kristalliseras vad som krävs efter driftsättningen. 

2. Bortglömd uppväxlingsperiod

Uppväxlingsperioden är tiden efter driftsättningen – systemet är konfigurerat och redo att börja användas. Men det är lätt att fokusera så mycket på själva driftsättningen att man inte har en plan för hur man ska få organisationen att börja använda det digitala stödet.

Vårt tips är att se uppväxlingsperioden som en del av införandeprojektet. Genom att planera i detalj hur organisationen ska introduceras i det nya systemet får ni ut maximalt värde av er satsning. En nyckel för lyckade införandeprojekt är kommunikationen till organisationen – ”sälj” in nyttan och börja gärna med funktionalitet som direkt ger ett lyft för medarbetarna och cheferna.

3. Långdragna diskussioner kring användardata

Det är vanligt att hämta/synka information om verksamhetens medarbetare från ett HR-system. Rent tekniskt är det möjligt att överföra hur mycket information som helst om användarna, men med tanke på t.ex. GDPR bör man givetvis inte göra det. Vår erfarenhet är att det kan bli ganska långdragna interna diskussioner kring vilken typ av användardata som är relevant att synka.

Tipset är att utgå från verksamhetens administrativa processer för att ta beslut om vilka rapporter som kommer att behövas och vilken typ av användardata rapporterna ska innehålla. Faktureringsunderlag är ett exempel på en rapport som ofta måste skräddarsys. Exempel på användardata det kan uppstå diskussioner kring är Ålder, Titel och Kön.

I ett stort införandeprojekt kan beslutet kring användardata framstå som bagatellartat, men vår erfarenhet är att man vinner mycket på att göra en grundlig utredning så att det blir rätt från början.

Vill du veta mer om hur det går till att implementera ett Talent och Learning Management System?