Motorbranschens Riksförbund lanserar e-utbildning om elfordon

Motorbranschens Riksförbund lanserar e-utbildning om elfordon

Grade har i samarbete med Motorbranschens Riksförbund (MRF) tagit fram en ny e-utbildning för personer som arbetar med elfordon. Projektledare från Grades sida var Jessica Jansson.

Hej Jessica! Berätta om bakgrunden till att utbildningen tagits fram.

Under hösten trädde en ny branschstandard för säker hantering av elfordon i kraft. I och med den nya standarden såg MRF ett behov av att ta fram en utbildning, med syftet att uppfylla branschens minimikrav för att kunna vistas säkert i verkstäder.

Målet med den här utbildningen är att målgruppen ska kunna utföra vissa typer av arbeten på ett elfordon på ett säkert sätt, känna till risker och därmed förebygga de faror som finns vid arbete med elfordon.

Hur såg processen ut från uppstart till färdig e-learning?

I det här fallet började processen med att kunden, i ledning av utbildningsansvarig Anna Nilsson Bålman, skrev manus. Eftersom Anna hade hög kompetens inom e-Learning blev vår roll mer att vara pedagogiskt rådgivande än att starta från ruta 1 så som vi kan göra i andra projekt.

Efter att vi gjort det sista finliret i manuset tog vi fram en design utifrån MRF:s önskemål och grafiska profil. Därefter gick vi vidare med produktionen av e-learningen, och slutligen utvärderades utbildningen av en testpilotgrupp.

Kan du berätta något om de pedagogiska verktyg som används i e-utbildningen?

Utbildningen är producerad i vårt eget författarverktyg Composer, vilket möjliggör att användarupplevelsen blir lika bra oavsett om du går utbildningen via mobil, surfplatta eller dator. Introduktionsfilmen där Henrik Idermark, ansvarig för elfordon, och Jeanette Edman, marknadskoordinator, introducerar e-utbildningen är inspelad i Grades filmstudio på kontoret i Stockholm.

Utbildningen består av olika interaktiva övningar som syftar till att deltagarna ska repetera ny kunskap och bidra till självreflektion. Varje kapitel avslutas med frågor som kontrollerar deltagarens kunskap, och i slutet på utbildningen finns en examination som leder till intyg vid godkänt resultat.

Utbildningen har precis blivit klar – vad händer nu?

Motorbranschens Riksförbund har nu i dagarna lanserat den färdiga e-utbildningen på sin hemsida. Det har varit ett stort intresse och många har anmält sig redan. Jag och kollegorna på Grade ser fram emot vår gemensamma utvärdering med kunden då vi tittar på utfallet av utbildningen. Det känns roligt att vara med och bidra till en säker arbetsmiljö runtom på våra verkstäder.

Här kan du läsa mer om e-utbildningen på MRF:s hemsida. 

Vill du och din organisation också ha hjälp med att producera digital utbildning?

Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Digital yrkesrelaterad utbildning – vad tycker svenskarna om det?

Sedan pandemin slog till 2020 har många organisationer snabbt fått ställa om från traditionella fysiska utbildningar till olika former av digitalt lärande. Vad tycker vi svenskar egentligen om digital yrkesrelaterad utbildning, och är glansdagarna för fysiska utbildningar för alltid förbi?

E-learning tog oss med storm

Kärt barn har många namn – e-learning, webbkurs och webbaserad utbildning är bara några exempel. Och digital utbildning är utan tvekan ett kärt barn. Utan att gå in på detaljer kan vi konstatera att lärande i digital form vuxit enormt i popularitet sedan SCORM, standardformatet för e-learning, gjorde entré för drygt 20 år sedan.

Möjligheten att följa upp deltagarnas framsteg och enkelt kunna importera/exportera utbildningar mellan olika LMS öppnade upp enorma möjligheter för effektiv kunskapsspridning. Lägg därtill möjligheten till repetition, lärande som kan ske just-in-time och tidsbesparingar – och succén är ett faktum.

Digital utbildning idag

E-learning är en oerhört populär form av utbildning än idag, och användningsområdena är i stort sett oändliga. Under pandemin har digital utbildning verkligen satts på prov – lärande som tidigare skett fysiskt har i snabb takt digitaliserats och utvecklats till bland annat e-learning, webinar och videomöten.

Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2021 tycker 75% av alla som tagit del av digital yrkesrelaterad utbildning att det fungerar bra. Endast 1 av 10 tycker att det fungerar dåligt – resten har svarat neutralt. Betyder det att digital utbildning för alltid ersatt fysiska utbildningar? Svaret är nej.

Det bästa av två världar

Det vi har lärt oss under pandemin är att yrkesrelaterad digital utbildning fungerar bra – så bra att den i många fall kan ersätta utbildning som tidigare skett på plats. Skalfördelarna med digital utbildning är uppenbara och det finns ingen anledning att helt gå tillbaka till fysiska utbildningar för de utbildningar som på ett framgångsrikt sätt digitaliserats under pandemin.

Nu har vi möjligheten att plocka russinen i kakan. Genom att kombinera lärande på plats med digitala aktiviteter före och under själva utbildningstillfället, kan vi få ut mer än bara genom traditionella fysiska möten. E-learning kan exempelvis säkra en viss kunskapsnivå för deltagare inför en workshop, eller lägga en teoretisk grund för praktiska övningar.

En organisation som verkligen lyckats med att kombinera digital utbildning med fysiska träffar är Telenors säljavdelning. Läs mer om Telenors framgångsrecept här.

Vill du skapa digitala utbildningar som verkligen engagerar målgruppen? Klicka på knappen för att ladda ner vår guide med 5 värdefulla tips.

Intervju med Rickard Kajson

Intervju med Rickard Kajson

HerbertNathan & Co, som är oberoende rådgivare inom affärssystem, har intervjuat vår VD Rickard Kajson. Resultatet blev ett spännande samtal om vår resa fram till idag, framtiden inom HR tech och Grades nysatsning tillsammans med systerbolagen Varbi och Workbuster

Klicka här för att läsa hela intervjun

Klicka här för att läsa om samarbetet med Varbi och Workbuster

 

Medarbetarsamtal på distans – är de här för att stanna?

Medarbetarsamtal på distans – är de här för att stanna?

Den traditionella bilden av ett medarbetarsamtal, där chef och medarbetare sitter ner tillsammans i ett ostört rum på arbetsplatsen, har de senaste åren fått konkurrens av medarbetarsamtal på distans. Ungefär hälften av alla yrkesverksamma svenskar har helt eller delvis arbetat hemifrån sedan våren 2020 och många medarbetarsamtal genomförs på distans. Hur har responsen på digitala medarbetarsamtal varit, och finns det fördelar med att fortsätta med dem på distans även när pandemin är helt över?

Skillnader mellan digitalt och fysiskt möte

Det fysiska mötet är på många sätt svårslaget vi människor trivs helt enkelt i andra människors sällskap. Vår kommunikation sker inte bara verbalt, utan även i kroppsspråk och ansiktsuttryck. Subtila signaler och ändringar i stämningen kan vara svåra att läsa av över en datorskärm.

Addera några ironiska skämt och en svajig internetuppkoppling så blir det tydligt att digitala samtal tenderar att få lite sämre flyt än fysiska. Den som haft möte med en kollega som “fryst” i bild vet att det är svårt att fortsätta dialogen på ett naturligt sätt.

Vad tycker vi om digitala medarbetarsamtal?

Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2021 uppger 75% av alla som haft medarbetarsamtal på distans att det fungerar bra. Rapporten visar också att digitala möten överlag fungerar bättre än hybridmöten.

Det finns givetvis flera anledningar till att medarbetarsamtal på distans fungerar så bra. Dels ligger det i samtalets natur att antalet deltagare inte är fler än två, vilket minskar risken för tekniska problem och andra utmaningar som kan uppstå i hybridmöten. Dels är medarbetarsamtal vanligtvis – och förhoppningsvis – ett väl förberett möte med tydlig agenda. 

Kommer vi fortsätta ha medarbetarsamtal på distans? 

I praktiken kan både chefer och medarbetare uppskatta samtal på distans, även när covid-19 inte längre sätter stopp för att ses fysiskt. Geografisk utspriddhet, hemarbete och en fullspäckad kalender är exempel på anledningar till att medarbetarsamtal även i framtiden till viss del med fördel kan genomföras på distans. 

Precis som med andra typer av möten behöver varje organisation prova sig fram till det som fungerar bäst och utforma riktlinjer efter det. Vissa team kommer att uppleva att digitala medarbetarsamtal fungerar precis lika bra som att ses fysiskt, medan andra kommer att gå tillbaka till att stänga in sig i det där ostörda rummet på arbetsplatsen. 

Är du chef och vill fördjupa dig i hur du håller engagerande medarbetarsamtal? Klicka här.

Välkommen, Karl Landén!

Välkommen, Karl Landén!

Vi växer så det knakar och är glada att hälsa vår nya medarbetare Karl Landén välkommen till Grade. 

Vem är du?

Mitt namn är Karl Landén och jag är 22 år gammal. Jag är uppväxt i Kävlinge och Lomma, och bor nu i Malmö. Jag trivs i lagmiljöer och har spelat bollsport sedan jag var liten. Grade kändes som ett naturligt val av arbetsgivare och har varit lätt att anpassa sig till.

Vad kommer du arbeta med?

Jag tillhör Grades Customer Success Team, och jag kommer att jobba med support för Grades kunder och också testa ny funktionalitet i plattformen.

Hur har din första tid på Grade sett ut?

Jag känner mig väldigt väl mottagen och jag trivs redan bra med arbetsmiljön och kollegorna. Mycket av min onboarding har skett digitalt via Grades onboardingprogram, och det har snabbt gett mig en inblick i vad företaget gör och vad företagets policy samt vision för framtiden är. Jag ser fram mot att lära mig mer om företaget, verksamheten och kunderna allt eftersom jag tar mig an nya utmaningar.

Vi önskar Karl varmt välkommen och önskar honom lycka till med sitt fortsatta arbete på Grade. 

Vill du läsa mer om hur det är att arbeta på Grade? Klicka här

3 tips för övergången från distansarbete till framtidens arbetsliv

3 tips för övergången från distansarbete till framtidens arbetsliv

Under våren 2020 bytte ungefär hälften av alla yrkesverksamma svenskar sitt dagliga arbete på kontor mot distansarbete hemifrån. Tillsammans har vi beklagat oss över långa dagar av Teams-möten och obekväma arbetsställningar, men också konstaterat att hemmatristessen delvis vägs upp av minskad pendlingstid, lugnare morgnar och mer tid över till exempelvis träning.

De flesta vill fortsätta arbeta hemifrån

I Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2021 framgår att 9 av 10 som arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta med det även när pandemin är helt över. Drömscenariot bland heltidsarbetande som arbetat hemifrån är att fortsätta arbeta hemifrån i genomsnitt 2,2 dagar i veckan.

Olika förutsättningar för distansarbete

Storstadsbor som arbetar i privat sektor vill gärna arbeta hemifrån i större utsträckning, medan personer i åldersgruppen 16-29 år och singlar/ensamstående önskar arbeta hemifrån något mindre.

Att vi har olika förutsättningar för både distansarbete och kontorsarbete ställer givetvis höga krav på dig som arbetsgivare. Ska medarbetarna själva få välja varifrån de arbetar? Ska vi återgå till hur vi arbetare innan pandemin? Eller ska vi välja en hybridmodell? Oavsett vilken modell din organisation väljer vill vi dela med oss av tre tips:

1. Tydliggör policy för hybridmöten. I rapporten Svenskarna och internet 2021 framkommer det att helt digitala aktiviteter generellt fungerar bättre än hybridlösningar, det vill säga när några är på distans och några på plats. Vilken typ av möten passar er organisation bäst? Kommunicera vilken möteskultur ni vill främja och skapa tekniska förutsättningar för att lyckas med den väg ni väljer.

2. Gör er arbetsplats attraktiv. Många organisationer brottas med utmaningen att medarbetare som tidigare arbetat på kontoret vill fortsätta jobba hemifrån även när pandemin är över. Därför har en trivsam arbetsplats kanske aldrig varit viktigare än nu i samband med återgången till att arbeta på plats. Ta ett rejält omtag om er arbetsplats och se hur ni kan göra den mer attraktiv. Involvera gärna medarbetarna i arbetet. Föredras pingisbord eller darttavla? Ny kaffemaskin eller större utbud av frukt och mellanmål? Ordna sociala aktiviteter på kontoret som får även den mest hemmakära medarbetaren att vilja återförenas med sina kollegor.

3. Följ upp med pulsmätningar. Oavsett hur återgången till arbetsplatsen ser ut är det bra att med täta intervall följa upp hur medarbetarna mår och trivs på arbetsplatsen. Medarbetare som varit negativa till att lämna hemmakontoret bakom sig kanske efter ett par månader av kontorsarbete trivs hur bra som helst. Pulsmätningar kring exempelvis mående och arbetsmiljö låter er samla in viktig data i realtid, så att ni kan agera direkt utifrån både positiva och negativa trender.

Vill du läsa mer om pulsmätningar? Klicka här